Jag drömde om en väldig orm som stod beredd att hugga. Jag blev förbryllad. Så vaknade jag. Avförtrollning – drömmens slutstation, berättelsens början. Det svarta regnet som river och sliter, gör sig påmint, som får det röda neonljuset på parkeringen att vända om i luften och vingla tillbaka in i affärscentrets glugg. Regnet som visar […]
Vändningen
Det kan handla om skuggornas återkomst, tunnare än sländans vingar.... Läs mer →
Det som inte är
Det som inte är men ändå är. Som ridåer drar... Läs mer →
Nätterna
Det måste bli enklare, inte bara mindre och smalare. Nätterna... Läs mer →
Hur havet rullar in
Hur havet rullar in spelar roll. Eller rättare sagt: genom... Läs mer →
Det möjligas konst
Kan man ens kalla det ett besök? En nyss förvandlad... Läs mer →