Det finns en kris som är större än det som syns. Det ligger i öppen dag. Kabbelekan och rapsfälten. När det gula slår i taket. Då är det nog. Men det är aldrig nog. Där har vi ett fel.

En vår kunde räcka, kan man tycka. Men det räcker inte. Vi vill gå längre. Vi vill ha resten också. Där har vi två fel.

Gränsen ligger någonstans på tungan, mellan l och r. Längta och rätta. Om det kunde räcka. Men vi är som alltid gränslösa. Där har vi tre fel.

När luften byts ut i våra lungor. Där går gränsen.