Inom räckhåll för tystnaden sitter sorgen, med ögonen vidöppna och alla löften om en återkomst. Du försvinner bort, säger du, men tiden ropar dig tillbaka. Ni var inte färdiga ännu, du och tiden. Min hand som gräver djupt ner i fickan efter de där tre kastanjerna: huvud, kropp och hjärta. För att ge orden ögon, […]
senaste
- Liv som tyg (21.9 2024 – 19.1 2025)Mot en vägg i Malmö konsthall står ”Familjen”: tio oansenliga träpinnar, två lite längre för de vuxna och åtta i lite olika kortare längder för syskonskaran, […]
- HeideggerkritikEtt etiskt tomrum Det finns hos Heidegger ett slags etiskt tomrum som trots allt är besvärande, speciellt i kombination med de politiska ställningstaganden som han gjorde […]
- Livets moderJag bröt loss ett stycke av vårt hus och skrev på garageuppfarten: livets moder. Det var inte dagarna vi skulle fångas ilagda i prydliga högar med […]
- Arton sekunderDen 9 juni 1563 släpper läkaren Felix Platter ner en sten från en vinglig bro vid passet Sanetsch i alperna. Han hinner räkna till arton innan […]
- UppåtvindarLjudlöst ska det vara, lägger man till ett ljud förminskas upplevelsen. Och lägger man till en rörelse i form av vingar som rör sig minskar känslan […]