Hela dagen har du byggt
rasat högen
och byggt på nytt.

In i vågskummet: skratt och skräck
in i din tomhetsblick, din nybörjarblick.

Du som är våra förlorade minnen
bortvänd på stranden
när vågorna bankar våra medelhavskroppar.
Du som leder oss in i oförmågan.

In i vågskummet: skratt och skräck
in i din tomhetsblick, din nybörjarblick.

Du är famnen som räddar oss
schaktet där drömmar kan födas.
Du spolar upp oss, gör oss redo
för den allra första början.
Din allra första början: alla frågors moder.

In i vågskummet: skratt och skräck
in i din tomhetsblick, din nybörjarblick.

Utan ingenting.
Där kan tiden börja.