Innan det gula, före Karnevalens stilla borttynande, glipan Där regeringsmakten lämnas över Till slingrande rottrådar, med ryggen Halvvägs in i tystnaden sitter du Fylld av bokstavstrogna akademiker Äppelkindade slavar under Den halva av solen Som säger jag är verklig om Och bara om du ser mig
senaste
- Nya omöjligheterKluckandet som vänder ner varje liten sten väcker framtidens glömska till liv. * Om du kunde bli ett berg skulle alla hemliga källor uppstå på nytt.… Läs mer: Nya omöjligheter
- HemkomstBilen som genom djup snö kommer hem sent på kvällen till grannhuset rymmer en underlig fridfullhet, ett fullständigt omotiverat “Äntligen!”. Omotiverat eftersom ingen längtan efter att… Läs mer: Hemkomst
- Nya omöjligheterNär tanken på det som tystnat har fallit sakta ner mot marken och upphör att spegla sig, då syns världen igen. * Det går att vandra… Läs mer: Nya omöjligheter
- I väntanVi speglar varandras ombytlighet, sjön och jag. Idag med den grå decemberhimlens dimmiga blick möter vi varandra, två åldrande ansamlingar av pulserande liv. Dagarna så korta… Läs mer: I väntan
- Några nya omöjligheterNär vinden står helt stilla åldras vi inte. Då växer vi neråt, in i bilderna av sårad självkänsla och kyrkklockor. * Det kan gå om vi… Läs mer: Några nya omöjligheter


