Då, när Ditt ögas havsvik är till bredden fylld Av sorgens glädjetårar När ingen längre drömmer Om mobilens korta budskap: här Är det sol, eller gillande Utan tomhet Ingens fåglar guppande, två Och två, bara Du står tvehågsen, ömklig Iklädd sorgens rustning färdig Att strida för rätten Att ingenting kunna, ingenting sjunga, bara le Det […]
senaste
- Nya omöjligheterKluckandet som vänder ner varje liten sten väcker framtidens glömska till liv. * Om du kunde bli ett berg skulle alla hemliga källor uppstå på nytt.… Läs mer: Nya omöjligheter
- HemkomstBilen som genom djup snö kommer hem sent på kvällen till grannhuset rymmer en underlig fridfullhet, ett fullständigt omotiverat “Äntligen!”. Omotiverat eftersom ingen längtan efter att… Läs mer: Hemkomst
- Nya omöjligheterNär tanken på det som tystnat har fallit sakta ner mot marken och upphör att spegla sig, då syns världen igen. * Det går att vandra… Läs mer: Nya omöjligheter
- I väntanVi speglar varandras ombytlighet, sjön och jag. Idag med den grå decemberhimlens dimmiga blick möter vi varandra, två åldrande ansamlingar av pulserande liv. Dagarna så korta… Läs mer: I väntan
- Några nya omöjligheterNär vinden står helt stilla åldras vi inte. Då växer vi neråt, in i bilderna av sårad självkänsla och kyrkklockor. * Det kan gå om vi… Läs mer: Några nya omöjligheter


