Vi som glider undan, porösa För ljuset ogenomträngliga, aldrig Satta under pelaren av luft Vi samlas i ögats mörker, greppet Om duvan, stenen, fjädrarna upplösta i en storm Mellan tummen och pekfingret, nu Kan asken öppnas, grönskan Strömma och diamanten Som ögonen rullar mellan fingrarna En fjäril från tålmodiga Saturnus Till den klara tankens ringfinger […]
Tiden då du inte fanns
Tiden då du inte fanns. Lång. Tiden då du finns.... Läs mer →
Allt finns
Allt finns. Släggorna och spetten. Det som ska dunkas ner... Läs mer →
Ett annat mörker
Att snudda vid ett annat mörker, det som skulle kunna... Läs mer →
En mycket skarp skugga
Hur faller ljuset? Det faller så att skuggan bli kvar,... Läs mer →
Svart stråk
Det osynliga försvinner först – sedan blir det synliga lidande.... Läs mer →