Som en räddning. Som ett undantag. In i suddigheten, förvandlingen, steget ut ur. Inte längre separerad, lösryckt, fristående – utan lagd ovanpå: i mörkret, i tomhetsmörkret, i dubbelmörkret. Inte den ena utan den andra: dans och död. Fötternas jubel och händernas viftande, som två vita flaggor. Med dödens boll, innan sömnen, drömmens boll, som leker […]
