Du som sätter tystnaden i rörelse och inser vad som inte kan göras. Du som sitter fast i den obeskrivliga oron hos en obeslutsam vind, och du som vet att den måste få röra om i trädkronorna så länge den behöver. Du som tar vara på det som inte kan göras och är, liksom vinden, otydlig och otrygg i rörelserna. Förvandlingen söker dig.
Vändningen
Det kan handla om skuggornas återkomst, tunnare än sländans vingar.... Läs mer →
Det som inte är
Det som inte är men ändå är. Som ridåer drar... Läs mer →
Nätterna
Det måste bli enklare, inte bara mindre och smalare. Nätterna... Läs mer →
Hur havet rullar in
Hur havet rullar in spelar roll. Eller rättare sagt: genom... Läs mer →
Det möjligas konst
Kan man ens kalla det ett besök? En nyss förvandlad... Läs mer →